År 1879, söndagen den 6 juli på aftonen kommo tvenne unga hantverkare, herrar E. Wolder och J. Brandt på besök hos Hr Pastor Kiesler i dennes bostad, Göthgatan 46.
De tvenne herrarna föreslog Kiesler att bilda en katolsk hantverkareförening. Kiesler instämde ”med hela sin själ” och med valspråket ”Gud välsigne det heliga hantverket!” Så stiftades föreningen.
Vår historia i kort sammandrag
Sankt Josefs förening – eller Katolska Handtverkareföreningen, som den först kallades – har en historia som ej kan skiljas från Sankt Eriks katolska domkyrka med tillhörande församling. Föreningen grundades redan 1879, alltså ett decennium innan kyrkan byggdes. Det var en ung tysk präst, Rudolph Kiesler, som långt före sin tid såg vad industrialismen såväl som socialismen skulle medföra för dåligt utbildade ofta fattiga katolska invandrarfamiljerna: De blev utnyttjande av både de rika fabrikörerna men också av de politiska krafterna.
Msgr Kiesler var vän med salige fader Adolph Kolping, som obestridligen påverkade Leo XIII till den historiska första socialencyklikan Rerum Novarum, 1891. Även Kiesler har satt sina spår i encyklikan. Särskilt handlar det då om insikten om värdet i att rika och fattiga, män med makt utan makt, kan förenas i trivsamma former under samma tro och med samma livsideal.
Med Josefsföreningen förverkligas detta koncept varje månad. Idag kanske vi inte har klasskamp och fattigdom. Men vi har ensamhet, och sjukdom och ett samhälle som har liten förståelse för vår religion.
Magr Kiesler grundade föreningen i sitt sovrum på Götgatan. Man var sedan i katolska skolans lokaler. Under några decennier var föreningen på Norra Smedjegatan, men flyttade ”hem” till Södermalm igen på 1960-talet. Inför det stora kyrkobygget på 1980-talet kunde föreningen bidra med kapital, och fick då disponera en mindre lokal som klubbrum.
Föreningen har haft en rad ordföranden och andliga rådgivare knutna till Sankt Eriks församling. Men även präster från ”Norr” har varit medlemmar, inte minst p. Paul Schmidt som var en omtyckt ordförande.
Det är en stor lycka för oss att kunna få vara i domkyrkoförsamlingens lokaler, verka i församlingen och ha närheten till Det Allraheligaste Sakramentet, och firandet av våra gudstjänster såväl som att vi ju deltar i några av årets stora högtider.